Du, jag och internet
Forskningsprojektet som spårade ur


Publicerat DN 2009-07-20 11:07


Illustration: Stefan Malmquist
Tekniken bakom internet föddes i det amerikanska försvaret under Kalla kriget, men likt ett Frankensteins monster
förlorade skaparna snart kontrollen över sitt eget forskningsprojekt.


Under våren har debatten varit het kring alla försök att "tygla" internet med nya lagar och lobbyverksamhet. Men hur kom vi hit? I den första delen i en ny artikelserie på DN.se leder spåren tillbaka till den just nu högaktuella rymdkapplöpningen och det kalla kriget. "Hela världen har knutits ihop och jag var med från början", berättar den svenske internetpionjären Yngve Sundblad, professor på KTH.
Det hela började år 1957.

Sovjetunionen sände upp Sputnik 1 och rymdkapplöpningen drog i gång. Det var också startskottet för vad vi i dag kallar internet.
För dagens ungdomar kan det te sig bisarrt att internet inte alltid funnits. Hur höll man kontakt med sina vänner innan msn och Facebook? Hur jobbade man utan mejl och google? Hur skötte man sina bankärenden och kollade busstidtabellen? Hur upptäckte man ny musik?
Under våren har Pirate Bay, Ipred och Telekompaketet varit framträdande i nyhetsflödet och Piratpartiet tog sig hela vägen in i EU-parlamentet. Internet har blivit ett monster som regeringar och företag över hela världen försöker tämja med nya lagar och ihärdig lobbyverksamhet. Men hur kom vi hit?
Spåren leder oss tillbaka till en global maktkamp. Internet skapades inte för att gemene man skulle ha obegränsad tillgång till porr och nyheter utan är ett resultat av det kalla kriget och USA:s rädsla för Sovjetunionen.
Sputnik 1 var en satellit med radiosändare som under 22 dygn i oktober 1957 sände ut information om temperatur och tryck. Rätt harmlöst kan tyckas, men Sovjetunionens teknologiska framgång var långt ifrån uppskattad av USA. För att alltid ligga ett steg före sina fiender bildade amerikanarna ARPA (Advanced Research Projects Agency) och satsade på teknisk forskning.
Det dröjde bara några år av forskning innan en ny typ av datornätverk presenterades – nätverk som saknade center. Militären var särskilt intresserad av dessa eftersom de var svåra att slå ut och därmed skulle överleva exempelvis ett kärnvapenanfall. Dock skapades inte Arpanet för att klara av en atombomb, som många tror. Arpanet skapades ur frustrationen över att det fanns ett begränsat antal stora forskningsdatorer i landet och att många som behövde använda dem inte kunde det på grund av geografiska avstånd.
År 1969 drog experimentnätverket Arpanet i gång. Datorer på amerikanska universitet kopplades samman. Samma år skickades det första e-brevet.
Tre år senare var 23 datorer på 15 olika platser inkopplade och ytterligare två år senare, 1974, hade det utvidgats med en kabel till Storbritannien och Norge. Arpanet växte och växte. Snart stod det klart att nätet kunde användas till sociala ändamål och inte enbart till forskning.
Yngve Sundblad, professor i datalogi, har jobbat på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm sedan 60-talets mitt och var en av Sveriges allra första internetanvändare.
– Det är fascinerande. Jag är glad att jag fått vara med om den här fullständigt unika utvecklingen. Hela världen har knutits ihop och jag var med från början.
Yngve Sundblad ser nätets utveckling som resultatet av studentrevolten och hippierörelsen i mitten av 1960-talet.
– De ifrågasatte och etablerade sätt att organisera och teknikutveckla och gav fantasin friare spelrum. Många av dem som utvecklade teknologin i det som sedan blev Silicon Valley under 1970-talet hade sådana erfarenheter och vågade tänka fritt och nytt.
 
Yngve Sundblad var 37 år gammal när han skickade ett mejl för första gången.
– Det här är preskriberat nu så jag kan berätta att första gången jag använde internet, eller Arpanätet som det hette då, bröt jag mot lagen. Det var år 1980.
Det var när Yngve Sundblad besökte en kollega i Norge som han fick testa.
– På den tiden var det bara NATO-medlemmar som fick använda nätet, så att jag gjorde det var egentligen olagligt. Men det var väldigt spännande att kunna skicka ett brev och få svar direkt från en kollega som jag visste befann sig på Stanforduniversitetet i Kalifornien. Jag skrev väl i stort sett bara ”Hello, this is Yngve”, men det var spännande ändå.
1982 kallades nätverket inte längre för Arpanet utan Internet, med stort i. I Sverige dröjde dock till året därpå innan vi loggade på via Usenet.
Man brukar räkna med att det allra första mejlet i Sverige skickades samma år. Yngve Sundblad var så klart en av de första internetanvändarna i Sverige. Tekniska högskolan skaffade Unixdatorer redan år 1983.
– Då var vi knappt 10 000 användare runt världen. Spam och sådant fanns inte. Alla var välvilliga användare. Det fascinerande var att den som hade en Unixdator och kände någon som hade en Unixdator på nätet bara behövde skaffa en lina dit så var man med på nätet. Den "anarkin" har varit avgörande även i den fortsatt uppbyggnaden av nätet.
Nätanvändandet spred sig snabbt på universiteten i Sverige. Yngve Sundblad ansvarade för att anställa alla som skulle jobba med Sunet, de svenska universitetens datanätverk, som sattes upp år 1988.
– Televerket avrådde oss starkt från att sätta upp Sunet, men vi visste att det var ip-teknologin som gällde och satsade i alla fall.
I och med satsningen på Sunet blev universiteten ledande i Sverige med internetutvecklingen.
– Vi var väldigt framgångsrika. År 1990 fanns det två stora växlar i världen inom internet – den ena var i Washington och den andra hos oss i Stockholm. Vi har alltid varit i framkanten av internetanvändandet i Sverige, inte minst universiteten.
Hur förändrades ditt arbete i och med internet?
– I början var man ju ganska udda. Det var nästan ingen annan som hade tillgång till nätet. Men just kollegor i datalogi var bland de första som hade det. Jag kommer ihåg att jag i mitten av 90-talet skrev en artikel tillsammans med en kollega i Seattle. Han jobbade när jag sov och jag jobbade när han sov. När den ene gick och lade sig tog den andre vid. Det var fantastiskt effektivt.
Arpanet upphörde officiellt att existera år 1990 när experimentet förklarades avslutat. Då hade skaparna för längesedan förlorat kontrollen över sin skapelse. Internet brydde sig inte nämnvärt, utan fortsatte att utvecklas på egen hand. Enligt kinesisk forskning dubbleras internets storlek vart femte år. I maj i år mättes den till 500 exabyte (exa = en miljard miljarder). Det motsvarar 125 miljarder dvd-skivor.
Att internet blivit ett otämjt monster med obegränsad information som alla med tekniska förutsättningar har tillgång till hade Yngve och hans kollegor aldrig kunnat drömma om.
– Vi trodde att internet i första hand skulle komma att vara ett sätt för forskare att kommunicera med varandra. Genombrottet som kom i början av 1990-talet med www var fantastiskt och nu är internet ett självklart verktyg för alla, säger han och fortsätter:
- Jag tror det var 1994 som Carl Bildt skickade ett mejl för första gången till Clinton. Sedan dess har det exploderat. Folk har tagit till sig den nya tekniken snabbt. Det är nog människans behov av kommunikation som drivit utvecklingen.
Yngve Sundblad tror att webben kommer att fortsätta att utvecklas men tycker att det är viktigast att hela världen kommer med. I dag har endast en fjärdedel av världens befolkning tillgång till internet.
– Vi borde se till att alla har det, säger han.


Sofia Lundgren
sofia.lundgren@dn.se